Skolåret 2021

Ytterligare ett pandemiår går mot sitt slut. Och även om i alla fall höstterminen till en början var något sånär normal är det ännu ett speciellt kalenderår vi lägger bakom oss. Vi på NE vill passa på att samla ihop några av de saker vi tar med oss från året och ståndpunkter vi själva har intagit.

• Gustav Fridolins läromedelsutredning var välkommen och riktade ett efterlängtat fokus på alla barns rätt till läromedel. Att utredningen och den efterföljande debatten i så hög grad fokuserar på den tryckta boken som lösningen på skolans utmaningar anser vi emellertid vara oroväckande. Skolboken är inte lösningen på skolans problem, såväl analoga som digitala läromedel behövs. En fråga där vi fick medhåll från både forskningshåll och skolans värld. 

• Att klyftorna är stora när det gäller läromedelsbudget är känt. Men data över tillgången till läromedel i den svenska skolan har saknats. Därför initierade NE Läromedelsundersökningen som genomfördes under hösten 2021.
  I den framkommer att hälften av landets skolor saknar läromedel och att de regionala skillnaderna är stora.
  
  Tillgången till läromedel i dag avgörs i alltför hög grad av vilken kommun eleverna bor i, vilken skola de går i och vilka ämnen de läser. Bristen på uppdaterade, objektiva och tillgängliga läromedel bidrar till att Sverige missar målet om en likvärdig skola.

• Samma läromedelsundersökning, tillsammans med frågor ställda i ungdomsbarometern, visar att över hälften av eleverna och knappt en tredjedel av skolorna anser att läromedlen de använder innehåller fakta som inte är aktuella och/eller har en omodern syn på såväl feminism som klimat- och hbtq-frågor.
  
  I ljuset av det framstår Läromedelsutredningens förslag på att inrätta en läromedelsnämnd som alltmer angelägen. Utöver att ta fram kvalitetskriterier för läromedel bör en sådan nämnd även ansvara för fortlöpande mätning och kvalitetskontroll samt tydliggöra när ett icke reviderat läromedel har passerat sitt bäst före-datum. Det är inte ett ansvar som endast bör landa på skolorna.

• Pandemin har påskyndat skolans digitalisering och användandet av digitala läromedel ökar. Läroboken är dock det fortsatt mest använda läromedlet. Behovet av en bredare satsning på att lyfta lärarnas och skolledarnas digitala kompetens är emellertid fortsatt nödvändig, menar SKR, inte minst för likvärdigheten. 

• Det går att trycka ett digitalt läromedel.  Men då tappar användaren filmer, fördjupningsmaterial, övningar, lärarhandledning, laborationer och quiz som visar vad du behöver träna mer på eller vad du lärt dig. Flexibiliteten att lägga till/ta bort/stuva om i kapitelstrukturen försvinner, likaså möjligheten att anpassa texten efter behov och nivå, få texten översatt eller uppläst och få ord och begrepp förklarade genom ordböcker eller uppslagsverk. Innehåll som är aktuellt i dag är det nödvändigtvis inte i morgon – fakta blir föråldrade och kursplaner ändras (Lgr22).

• Drygt en kvarts miljon elever har i dag genom NE tillgång till kompletta och uppdaterade läromedel i grundskolans samtliga och en stor del av gymnasiets ämnen.